K som i Kär Kusin!

Förra året gick Ellen och Wilma på varsin avdelning på förskolan. Och trots att dessa avdelningar hade öppna dörrar mellan sig så lekte de i stort sett aldrig där. Personalen sa att "om man inte visste att de var kusiner så skulle man aldrig ana det...".

Efter sommaren var det dags att byta till storbarnsavdelningen. Och helt plötsligt blev de som bästa kompisar. De leker i stort sett alltid på förskolan. Antingen själva eller med några andra barn.

Känns tryggt att de har varandra. Och att de är nästan som systrar är ju inte så konstigt med tanke på att de faktiskt är uppvuxna ihop.
Ska bli spännande att se hur det blir när de blir större. Om de kommer att fortsätta att vara varandras stöd eller om de kommer att tröttna på varandra.

En fyraåring funderar

På Ellens förskola går det en pojke som har ett handikapp. De har gått på avdelningarna bredvid varandra förut men då har hon nog inte reflekterat så mycket över honom. Nu går de på samma avdelning och hon har kommit på att han är lite annorlunda. Idag utspelade sig följande konversation när vi skulle gå hem...

E: Mamma, vet du... S har en sjukdom fast han är på dagis.
M: Ja jag vet.
E: Och han kommer alltid att vara sjuk. När han blir stor också.
M: Ja jag vet, vissa barn har sjukdommar som de får ha hela livet.

Efter en stunds funderande...

E: Men vi är väl inte vissa barn...

Lilla fina gosan. Inte alls lätt att förstå det där. I hennes värld är man sjuk när man har feber eller så och då måste man vara hemma från förskolan. Men här pratar pedagogerna och vi andra vuxna om att S har en sjukdom men ändå får vara på förskolan och dessutom att han alltid kommer att vara så...

Måndag

Tänk att nedräkningen inför sommarledigheten nu är i full gång. Torsdag är sista dagen, vilket innebär att det i skrivande stund bara är 3 arbetsdagar kvar. Hur skönt känns inte det?

Nu en liten summering sedan sist:

Helgen försvann i ett rasande tempo som vanligt. På fredagskvällen var jag med jobbet ute på Kallfors Kök där vi njöt av en underbart god buffé och sedan hade vi allsång tillsammans med trubaduren. Mycket lyckat och så himla kul att få umgås och bli lite mer personliga än vad vi är på jobbet!
Lördagen tillbringades härhemma. Vi fixade med båten, satte potatis (bättre sent än aldrig brukar man ju säga...), planterade björnbär osv. Och på kvällen grillade vi naturligtvis. Nåt annat känns inte lockande när det är sånt finväder.

Igår var det ju söndag. Och inte vilken söndag som helst utan Sveriges nationaldag och vår förlovningsdag! Den firades, som traditionen bjuder, hemma hos Anneli och Mathias i Nykvan tillsammans med en hel drös med goda vänner. Grillbuffé och fika bjöds det på. Och en massa lek och bus för barnen och mycket trevligt umgänge för oss föräldrar.

Och idag har vi varit på avslutningsfest på Viken, Ellens förskoleavdelning. Regnet hängde i luften hela tiden men det blev inte mer än några enstaka droppar. Däremot blev det sångstund med skönsång av ett helt gäng söta 3-4 åringar. Och vad gjorde det då att det var lite småkallt, hjärtat blir varmt när man ser dem stå där. De är ju SÅ söta!

Idag

...firar vi förskolans dag! Hattparad på förmiddagen och öppet hus för förädrarna på eftermiddagen. Jättetrevligt och mysigt.

Kruxet är ju bara att jag egentligen slutar kl 14, men vid såna här arrangemang måste man naturligtvis vara kvar.
Vilket ju inte hade gjort så mycket om det inte vore så att det är samma jippo på Ellens förskola. Henrik får gå dit och på sätt och vis det väl egentligen inte hela världen att jag inte kan komma (jobbar ju i samma enhet, typ 100 meter där ifrån, så jag har ju rätt bra koll på vad de gör...), men det känns ändå lite surt.

Får hålla tummarna att jag kanske kan smita iväg en stund när H är där och kika lite. Inte minst för Ellens skull.

Sanslöst

Imorgon börjar den 5:e veckan på jobbet med extrem personalbrist.
Det som skulle vara några semestrar blev några semestrar OCH några sjukskkrivningar.
Lägg så till en obefintlig vikariebuffert så får ni en liten glimt om hur min vardag ser ut just nu.
Med andra ord stress, stress, stress. Barnpassning helt enkelt. Att se till att alla är mätta, glada, får nya blöjor mm är det som prioriteras.
Allt det där extra som verkligen förgyller dagen för både mig och barnen uteblir lätt. Vilket är dötrist.

Imorgon är vi 2 på 15 st 1-3 åringar.
Hur de har det på storbarn vill jag inte ens tänka på. Vill det sig illa är de 3 på 40 där.
Undrar när kommunen ska fatta att det inte går att spara mer. Och när man ska sluta drömma om lyxreformer som utökad förskoletid för 15 timmars barnen. Lägg de 3,5 miljonerna som det kostar i höst på vikarier istället, så kanske den ordinare personalen överlever.

Vinterkräksjukan har nått hit...

Igår kväll kom jag i säng ganska sent. Hade fastnat framför Johan Falk filmen och när jag äntligen la mig strax före tolv hörde jag plötsligt ett hulkande inifrån Ellens rum. Skyndade mig dit och mycket riktigt, lilla fröken kräktes.
Så det blev till att duscha henne och slänga lakan, madrasskydd och nattlinne i tvättmaskinen. Sen fick hon ligga på en stor handduk mellan oss. Hon kräktes en gång till men denna gång kunde vi fånga upp det i en bunke. Natten har efter det varit lugn och Lillfian har sovit gott mellan oss.

Idag verkar hon rätt pigg. Lite feber och lite trött, men annars ok. Ville ha frukost och den har än så länge stannat i magen.
Hörde när jag ringde till fsk och sjukanmälde att det var flera, både barn och personal, som kräks i helgen. Så med andra ord kan vi vara ganska säkra på att det kommer därifrån.
Men, det betyder också att inkubationstiden kan vara längre än 48 timmar. För från det att Ellen gick hem i fredags hade det gått ca 56 timmar.

Så idag och imorgon är jag och barnen hemma (eller ja, H är ju oxå hemma, fast han jobbar ju). 6-års tackade så mycket för att vi inte kom dit och spred en ev smitta. Vilket för min del är självklart. Eftersom det kan räcka med en enda person för att smitta ner en hel förskola eller arbetsplats så skulle vi aldrig chansa.

Hur gör ni andra? Skickar ni det ena barnet till skola/dagis om det andra är magsjukt?

Dagens fråga:

Hur stor chans är det att Ellen klarar sig undan kräksjukan när bästaste kompisen N kräktes på dagis vid lunchtid idag?
Bara att vänta och se... och hålla tummarna.
Klarar vi oss så ska jag köpa en trisslott!

Konstig regel...

Är det inte lite underligt:

~Om man är arbetslös och förväntas söka en massa jobb och gå på intervjuer, då får man ha sina barn 15 timmar i veckan på förskolan.
~Om man däremot har blivit uppsagd och fått ett avgångsvederlag på exempelvis 6 månader och dessa månader är arbetsfria, då får man ha sitt barn kvar på förskolan som innan för man har ju en anställning kvar. Dvs har barnet gått 8-16 så får man fortsätta så trots att föräldern inte jobbar.

Är det bara jag som tycker att dessa regler är mysko? Ok att man har en anställning, men tiden på förskolan brukar ju styras av arbetstid eller studietid.
Fattar inte riktigt resonemanget...

Bvc, föräldramöte och lite annat

Idag var det dags för Ellen att gå på en lite försenad 3 årskoll på bvc. Allt var bra, fröken väger nu 18 kg och är 98,5 cm lång. Stora flickan! Hon pratade på och visade att hon kan mycket mer än de tre ordsmeningar som efterfrågades. Hoppa på båda benen var fånigt så hon hoppade på ett ben, men efter lite övertalning visade hon att hon kunde hoppa jämfota också.

När vi kom hem kom Elin och tjejerna på besök. Vi fikade lite och barnen busade och lekte. Det börjar bli himla roligt att lyssna på Ellen och Wilma när de pratar med varandra. Det märks att de tar efter oss vuxna med uttryck och sätt att prata. Sen är de ju vansinnigt envisa båda kusinerna så en del konflikter blir det, men det reder sig snabbt.

Nu ikväll var det föräldramöte på Ellens avdelning. Det var trevligt att få träffa alla föräldrar och att få höra lite om hur de jobbar.
På väg från mötet gick jag förbi förskolan där jag jobbar. På gården fanns två killar i 15 års åldern som höll på med smällare. De sprang iväg när de såg mig på parkeringen men kom smygandes tillbaka efter en stund. Sa åt dem att de gärna får vara där, men att de inte behöver förstöra för barnen som går där och att sluta elda och skjuta smällare. Vad får man till svar? Jo "jävla gnällkärring!" Trevligt...

Frukosttider?

Vi håller på och ändrar våra frukostrutiner på jobbet. Dels för att vi ätit ganska sent och en hel del av barnen har ätit dubbel frukost (först hemma och sen hos oss), dels för att spara in personal men framför allt för att kunna komma igång med förmiddagens aktiviteter tidigare.

Så, ni med barn på förskola, vilken tid äter era barn frukost? Tycker du att det är för tidigt/sent? Vad får de till frukost?

Överlevde...

... första arbetsdagen på ca 1,5 månad. :-)
Känner mig dock lite trött i huvudet. Det är mycket att tänka på så här i början av terminen och en hel del att fixa.

Barnen var jättenöja de med, både vid lämning och hämtning.
Ellen har ju flyttat till en 3 års avdelning och var inte alls sugen på att gå hem, det fanns ju så mycket spännande och roliga saker.
Och Viktor som gick sin första dag på fritids var glad som en lärka när jag kom och berättade att han ätit både lunch och mellis i matsalen!

Och nappen... den verkar vara ett minne blott. Inte ett ord i dag heller, hon bara konstaterande att hon har slutat.

30 timmar på förskolan...

Igår beslutade en enig utbildningsnämd här i Södertälje att de vill att barn till arbetssökande, föräldralediga och flyktingar ska ha rätt till förskola 30 tim/vecka istället för de 15 tim som gäller nu.
"De barn som det här berör är kanske de som behöver förskola och skolomsorg mest men nu har det minst. Många behöver språklig stimulans och social sanvaro" säger utbildningsnämdens ordförande.
Och jag kan hålla med. När det gäller flyktingbarn är det ju enormt viktigt med alla sociala och språkliga bitar. Och med alla de krav som arbetsförmedlingen ställer på de arbetssökande så kan de säkerligen behövamer än 15 timmar per vecka.
MEN, jag anser faktiskt inte att man behöver 30 timmars förskola varje vecka till sitt barn om man är hemma med ett litet syskon.

När man pratar med andra pedagoger så upplever många av oss att det faktiskt ofta är just föräldralediga som gnäller mest över tider, upplever sin privatsituation som stressig osv. Det handlar alltid om förälderns behov, och sällan om barnets. För de allra flesta barn mår bra av att vara med sin mamma och pappa. Sen är förskolan superbra i många avseenden, och jag tycker att det är självklart att alla barn har rätt till den, men i lagom mängd.
Har man en stressig tillvaro hemma så kanske man som förälder ska se över vad man kan göra för att skapa en bättre situation. Förskolan kan inte vara lösningen på alla problem. Till syvende och sist måste man i alla fall ha ett fungerande familjeliv och en fungerande relation till sina barn.

Det här är MIN åsikt. Och jag vet att många där ute har en annan. Och jag kommer absolut inte att se ner på de som vill ha sina barn där 30 timmar om det nu blir så. Alla måste göra sina val. Men jag tycker att om man skaffar barn så borde man vilja umgås med dem också... Och jag njuter av att vara med mina. För även om de är bråkiga och jobbiga ibland så är tiden vi tillbringar tillsammans så dyrbar.

(Sen finns det dock en del fall där antingen föräldern eller barnet har behov av mer tid på förskolan av olika orsaker, och dessa fall har hittills alltid löst på ett smidigt sätt. )

En liten undran...

Har ryktesvägen hört att det inom vår kommun förs diskussioner om hur många timmar barn till föräldralediga och arbetslösa ska få vistas på förskolan.
Som det är nu får de vara hos oss 15 timmar per vecka. Vilket vi rekomenderar att det fördelas på 3 dagar a´5 timmar.

Vet att flera Stockholms kommuner har 30 timmar per vecka. Och tex Tyresö verkar ligga mitt i mellan med 20 timmar per vecka.

Vad anser ni? Vad är lagom? Ni som är föräldralediga, hur mycket/lite vill ni att era barn ska vara på förskolan. Man blir så blind och inne i det när man jobbar på föskolan som jag gör, så det är alltid intressant att höra andras åsikter.
Kan ju tillägga att det i första hand verkade gälla barn över tre år...

Det här med semester...

I dagarna är det dags att lämna in lappen till förskolan med vilka veckor barnen ska vara lediga i sommar. Eftersom jag jobbar på en annan förskola i samma rektorområde så blir det lite moment 22 då jag inte vet när jag får semester förrän vi fått in alla våra lappar, men ändå ska barnens lapp in innan... Ja, ni fattar - det blir lite knöligt!
Hur som helst, barnen får 6 veckor ledigt. Det löser sig på ett eller annat sätt ändå även om jag inte får exakt den ledighet som jag önskat.

Förra sommaren var ju jag föräldraledig och då hade Viktor ledigt i 9 veckor, vilket gör att de 6 i sommar känns fjuttigt...
Men efter att ha sett diverse lappar från föräldrana på jobbet så kan jag bara konstatera att mina barn har det ganska bra. Det är ganska många som är lediga 5-6 veckor men det som förvånar mig otroligt mycket är hur man som föräldraledig med yngre syskon bara har sitt barn hemma i max 4 veckor...

Dessutom vill de gärna ha barnen här under de veckor då de båda förskolorna i området är sammanslagna. Dvs. då man kan inte vara säker på att det är ordinarie personal på plats.
Hur tänker man då? Det är verkligen sådana veckor som jag vill att mina barn ska slippa, om man inte absolut måste!
Om man nu ändå är hemma menar jag....

Hur vet man säkert....

... om hon är tillräckligt frisk för att gå till förskolan imorgon?
Hur ska man vara säker?
Hon hostar, men är inte alls lika rosslig längre. Har ingen feber men näsan rinner lite.

Känner mig velig. Hon känns verkligen inte så sjuk så att hon MÅSTE vara hemma. Men frågan är om hon orkar en dagisdag?
Gå på magkänslan säger jag till föräldrarna på jobbet när de vill ha råd. Ha dem hellre hemma en dag för mycket...

Men så står man där själv - och velar - och då är inte beslutet så himla enkelt längre!

Min lilla gosa!

Vardag igen

Så har påsken passerat.
Med massa ägg, massa godis och massor av trevligt sällskap.
Och tyvärr också med förkylningar hos både mig och barnen.
Men vi har haft det bra ändå.

Idag är det vardag igen. Ellen är dock så rosslig så hon ska vara hemma idag. Och då börjar disskusionen, VEM ska vara hemma? H har massor att göra på jobbet och känner att han måste jobba då han är nyanställd. Jag själv hävdar att jag måste gå då 3 av 10 av mina arbetskamrater på förskolan har semester idag. Och båda våra praktikanter har påsklov.
Bläää, för detta dåliga samvete åt alla håll och kanter!

Hur som helst så löste det hela sig idag genom att farmor kunde rycka ut och ha Ellen några timmar medan H jobbar lite grann. Och resten får han jobba igen nu innan jag går till jobbet och ikväll. Tur att i alla fall en av oss har lite flexibla arbetstider. Barnen på förskolan kan ju inte direkt vänta till imorgon med att äta eller byta blöja....

Dåligt samvete...

Hämtar barnen senast kl 16 på förskolan. Då är det en del barn kvar, men inte så jättemånga.
Idag var jag tvungen att jobba över i en halvtimme och var inte där förrän 16.30.
Då var Ellen helt själv med sin fröken och Viktor var näst sist på sin avdelning. Det gick förvisso ingen som helst nöd på dem, Ellen satt och ritade med tuschpennor och Viktor busade med kompisen, men jag kände mig ändå som en usel mamma.
Vill ju inte att mina barn ska känna att de måste vara kvar på dagis då ALLA andra får gå hem.
Tur att det inte är ofta som de måste vara kvar längre än till 16.

Imorgon får de i allafall gå hem tidigt för då slutar jag kl 14.
Och då ska vi göra något som Viktor har längtat efter länge, vi ska ta BUSSEN ner på stan.
Har en 1½ års koll med Ellen inbokad på bvc och så blir det fika hos farmor.
Återkommer imorgon kväll med lite nya, fräscha mått på vår lilla solstråle.

Men innan morgondagens roliga eftermiddagsaktiviteter kommer det att bli en tuff dag på jobbet.
Tydligen är det en vattenläcka i marken utanför som de ska gräva upp imorgon.
Vilket innebär noll vatten hela dagen!
Kul på en förskola med 55 barn som behöver gå på toaletten och bytas blöjor på.
Känns sådär när hygienen inte kommer att kunna vara den allra bästa.
Men vi får göra det bästa av situationen, vatten är upptappat och kommunen kommer med vattendunkar imorgon. Och jag har lagt ner ett paket med våtservetter i väskan som vi får ta till i skötrummet.

Ledsamt och skrikigt...

Shit vad jobbigt det är att lämna ett barn som gråter.
Imorse var Ellen pigg och feberfri så trots hosta fick hon gå till förskolan.
Hon har ju varit lite små ledsen vid lämningen, men imorse var det värre än värst!
Det började redan när jag skulle lyfta henne ur vagnen och inte blev det bättre när vi kom in och klädde av oss. Försökte avleda lite vid duplobordet som hon gillar men inget hjälpte...
Så det blev till att lämna över en jätteledsen Ellen till personalen, eller snarare bända loss henne från mig :(

Men efter att ha lämnat Viktor på hans avdelning så hann jag knappt innanför dörren på jobbet så ringde en av pedagogerna och sa att nu sitter hon och äter fil och är nöjd och glad. Kändes ju skönt att veta att det gick över fort.
Men det går ju inte att låta bli att känna sig som en svikare...

Det går bra!

Med Ellens inskolning alltså.
Hon har nu varit i med pappa på förskolan i tre dagar. Och hon verkar verkligen trivas.
Lite irriterad bara på de barn som blir för närgågna...

Det känns så skönt att hon verkar gilla stället och fröknarna.
På måndag är det dags att vinka hejdå till pappa en stuund. Återstår att se hur det går då!

(Ska lägga upp några bilder från dessa dagar. Men det blir nog imorgon och det blir nog på familjens blogg...)

Stackars mig!

Halsen gör ont, näsan rinner och inget känns speciellt kul.
Har varit hemma idag och myst med min kära familj eftersom båda barnen också är lite småhängiga. Har bestämt mig för att vara hemma imorgon också, trots att det ger mig dåligt samvete eftersom jag vet att det blir jobbigt för de andra på jobbet. Men nu har jag helgen också på mig att bli bättre.

Efter lunch kände jag mig plötsligt lite piggare så jag och Viktor bakade bullar. Och när vi ändå var igång så bakade vi kokostoppar och kolakakor också. Allt inför pappans födelsedag imorgon.
Sen blev jag så trött så jag somnade och sov i 1,5 timme tills det var dags för middag.

Och nu har jag släppt iväg Henrik på föräldramöte. Lite jobbigt är det för kontrollmänniskan i mig... tänk om de säger nåt viktigt som han sedan glömmer att berätta för mig. Men det är samtidigt nyttig övning och väldans bra för honom att få mer inblick i förskolans verksamhet. De skulle visa ett bildspel över sitt pedagogiska uppdrag och detta bildspel har jag redan sett så det passade ju ypperligt att H gick istället.

Nu ska jag och barnen kika på Expedition Vildmark.
Hej så länge!