Sömnigt...

Det är fler än mamman som är trötta. Lilla gosan.

Det närmar sig...

Om 4 veckor har vi förhoppningsvis landat i Spanien.
Känns skönt att tänka på när höstvindarna viner utanför fönstret och regnet hänger i luften.
Nästan två och en halv veckas sol och bad och semester. Najs!

Sanna ord...

Det Soran Ismail säger är troligen ganska rätt tänkt.
Synd bara att ingen kom på det innan valet. Då kanske vi inte hade varit där vi är nu...

Och frågan nu, när Sverige demokraterna tyvärr har kommit in i riksdagen, måste väl vara hur vi ska klara detta på bästa sätt. Det tjänar liksom ingenting till att älta om och om igen hur de lyckades och varför. Nu är de där och det är den situationen som måste hanteras. Tyvärr.

Här och nu

Ibland får jag nästan panik av att livet rullar i allt för snabb takt. Det är så mycket som ska göras, både på jobbet och hemma, så mycket aktiviteter, möten och annat. Och så ska man få plats med lite träning och andhämtning själv också. En omöjlig kombination känns det som.

Idag var en sådan dag. Fullt upp på jobbet, simskola, innebandyträning, fotbollsmatch för maken och så lite hemmajobb för mig. Kände mig alldeles slut på ork när jag reflekterade över att denna vecka innehåller en heldagskurs i schemaläggning, två föräldramöten, och ett styrelsemöte i den lokala sportföreningen (där maken är kassör). Och däremellan ska man hinna med allt annat, som tex Viktors simskola, matlagning, städning mm.

Livspussel tror jag minsann att det kallas.

MEN, jag vägrar att bli så trött redan på en måndag. Så jag myste extra länge med barnen vid läggdags och sedan tog jag mig tid att ringa en gammal god vän. Och vi pratade i närmare en timme. Och plötsligt kändes livet mycket lättare igen. Tänk att ett samtal kan få en att må så mycket bättre. Det är ju helt underbart att få prata med någon man tycker så mycket om men inte har hört av på länge!

Dessutom fick två andra goda vänner en liten dotter inatt och sådant får en ju alltid att bli på bra humör. Så stort GRATTIS Daniel och Caroline, tänk att ni har två underbara tjejer nu!

Måndag...

... Innebär simning för lilla fröken. För mig och Viktor innebär det en liten stund av mamma - son prat medan vi väntar. Mysigt att verkligen ha tid att gå igenom vad som hänt under dagen. Och tur för när simskolan är slut för idag fortsätter livet i 180 med stress, middag och innebandy träning. Thats life.

Slut

Hittills har denna vecka varit ganska intensiv på jobbet. Arbetslagslearmöte i måndags, kurs på Reggio Emilia Institutet igår och idag avdelningsreflektion, höstfest och sen ett spontant möte med chefen om mina "nya" arbetsuppgifter. Med andra ord, mycket att ta in och mycket att tänka på.

Och jag som har så svårt att koppla av och koppla bort sover ju som en kratta när det är mycket runt omkring mig. Så ikväll har jag tagit ett långt, skönt och avkopplande bad. Nu blir det en kopp the i väntan på maken som kommer hem från grannlandet i väst snart. Sen ska jag försöka få en god natts sömn. Och njuta av att det faktiskt är fredag för mig imorgon. Jobbfredag alltså, för på den riktiga fredagen är jag LEDIG! Det ni! Var fjärde fredag ska jag och Ellen bara njuta och ha det bra. Och hämta Viktor så fort skolan slutar så vi kan hitta på nåt skoj. Det mina vänner känns som livskvalité.

Och nu då...?

I söndags vann jag en aktion på Tradera med en lila tunika till Ellenpellen.
Än har dock varken vinnarmail eller mail från säljaren dykt upp och nu börjar man ju fundera. Har ju ingen mailadress till säljaren (eftersom allt sånt brukar finnas i vinnarmailet från Tradera) men har försökt kontakta säljaren genom en av hennes andra aktioner. Har även mailat tradera men än har inget svar dykt upp.

Antar att det bara är att vänta och se. Och hoppas att det löser sig. Vore trist att få ett dåligt ömdöme när man inte själv kan påverka...

Bamsegympa

Idag har Ellenpellen börjat på Bamsegympa.

I våras gick hon på nåt som kallades Ministrålar och som tillhörde den rytminska sektionen av Södertälje Gymnastik och Simförening. Den gympan var också helt ok men det var lite mycket balett och sträcka på ryggen och upp med armarna innan du hoppar från plinten grejs för att Ellen skulle vara helt nöjd.

Bamsegympan däremot verkar (än så länge) vara precis vad min lilla tjej behöver.

En allsidig motorisk träning tillsammans med kompisar och härlig musik. Lite springa och skutta runt, lite hinderbana och lite lekar. Toppen!

Och ännu mer toppen är att kusin Wilma går i samma grupp! Och är det nån annan med barn födda 2005 eller 2006 som är sugen så fanns det plats kvar i gruppen...

Söndag

Så var det söndag igen och dags att ladda inför en ny vecka.

Helgen har helt klart gått i glada, härliga vänners tecken. I fredags åkte vi ut till Jumstaberg och hälsade på Anna och Mats. Där blev vi bjudna på en underbar tacomiddag och sedan blev det fredagsmys framför Doobido.
Igår förmiddag var det fotbollsträning för mina killar. Då passade jag och Ellen på att åka till Willys och handla lite. Därefter blev det lunch med farmor och farfar innan Viktor och farfar åkte till Scania för att kika på gamla lastbilar.
Lördagskvällen spenderades hemma hos familjen Guvå. Det bjöds på smarrig mat, goda ostar, en fantastisk chokladkaka och gott dricka. En mycket lyckad kväll, barnen lekte och hade kul och vi njöt av umgås här hemma också (tidigare har vi ju bara träffats ute i skärgården).

Idag har vi haft sovmorgon (Ellen sover fortfarande) och ska nu äta frukost i lugn och ro. Sedan tänkte jag ta mig an tvättstugan som behöver både rensas och städas. Så det får bli dagens projekt.
Och på eftermiddagen ska Ellenpellen börja på gympa igen. Det blir skoj!

Nä, nu måste jag göra frukost.
Over and out.

En fyraåring funderar

På Ellens förskola går det en pojke som har ett handikapp. De har gått på avdelningarna bredvid varandra förut men då har hon nog inte reflekterat så mycket över honom. Nu går de på samma avdelning och hon har kommit på att han är lite annorlunda. Idag utspelade sig följande konversation när vi skulle gå hem...

E: Mamma, vet du... S har en sjukdom fast han är på dagis.
M: Ja jag vet.
E: Och han kommer alltid att vara sjuk. När han blir stor också.
M: Ja jag vet, vissa barn har sjukdommar som de får ha hela livet.

Efter en stunds funderande...

E: Men vi är väl inte vissa barn...

Lilla fina gosan. Inte alls lätt att förstå det där. I hennes värld är man sjuk när man har feber eller så och då måste man vara hemma från förskolan. Men här pratar pedagogerna och vi andra vuxna om att S har en sjukdom men ändå får vara på förskolan och dessutom att han alltid kommer att vara så...

Monterat ny stol

Det är bara att inse att min lilla tjej inte är så himla liten längre.

Igår var vi och köpte en ny bilbarnstol som vi monterat nu ikväll. Och helt plötsligt kändes hon så himla stor.

Visst är det bekvämt för både henne och oss nu när hon sitter framåtvänd, men det gör lite ont i mitt hjärta att inte ha någon bakåtvänd bilbarnstol i bilen längre. För det innebär ju att mina barn börjar bli stora. Vilket ju är underbart men ändå så sorgligt, vart tog bebistiden vägen?

Stolen är förresten en Britax Kid Fix i tyget Olivia. Det var det bästa alternativet vi kunde hitta. Och Ellen fick välja färg. Så nu är alla glada och nöjda.

Skumbad

Jag och Viktor har varit ute och mountainbikat. Det var superkul, cyklade på lite småstigar och på cykelvägen genom skogen. Nu är det söndagsbad och sedan ska vi mysa med ost och kex innan läggdags.

Stackars lillskruttan

Ellen är sjuk igen. Igår vid middagen var hon varm och ledsen. Visade sig att hon hade feber. 38.8 vid läggdags, 39.6 inatt och nu på morgonen 38.6. Fick i henne lite alvedon och juice innan hon däckade i soffan igen. Lilla gosan.

Dagens teknik...

... är ju bara för underbar ibland!

I måndags tog Viktor kort i skolan. Dagen efter fick man en lapp med inloggningsuppgifter där man skulle registrera sig för att få hem fotopaketet till påseende. Gick in igår kväll och anmälde mig och då kunde man plötsligt se både klasskortet och det enskilda kortet. Superkul att inte behöva vänta flera veckor innan man får se resultatet. Digitalfotograferingen är verkligen ett lyft. Snabbt och enkelt. Att de dessutom kan se direkt att de fått till ett bra kort är ju toppenbra. Tänk när man själv var liten, då fick man vänta i veckor på korten för att sedan upptäcka att man blundat eller gjort nån konstig min. Hopplöst.

Världens finaste Viktor!

Klassen, en ålderblandad 1-3:a med namnet Bryggan!

Dit bilen far...

I helgen är det återigen dags för en av sensommarens mycket trevliga traditoner, nämligen Hemliga resan tillsammans med arbetskamraterna.

I år är det Ulrika och Marita som har stått för planerandet och på fredag efter jobbet bär det av. Mot okänd destination. Nuär vi dock några som tror att vi vet vart vi ska, men jag låter gissningarna vara osagda så får vi se vart vi hamnar.

Hur som helst och vart vi än ska så brukar det bli toppentrevligt. Det är kul att få umgås med sina kollegor och hinna prata om annat än barnen och allt som kretsar runt dem hela tiden på jobbet. Bli lite personliga liksom. Det behövs hinnas med ibland. Dessutom brukar vi hinna med både restaurang besök, lite dans, lite shopping och att vara lite kulturella.

En bra blandning med andra ord. Skoj!!!

Filosoferat...

Idag har jag haft min älskade pappa och ena lillasyster med barn här på mellis, fika och lek. Jättemysigt!
Vi kom dock fram till två världsliga saker som vi INTE riktigt vet svaret på. Vi filosoferade en del, googlade lite och grubblade men kom inte direkt fram till några svar. Men kanske nån av er vet...

* De grå hårstråna som dyker upp som gubben i lådan då och då, är de gråa när de växer ut eller blir de grå helt plötsligt? Hur fungerar det egentligen. Pigmentet bildas ju i hårsäcken, men kan det plötsligt bara försvinna, eller innebär det att det grå hårstråt är flera år gammalt och egentligen har funnits där hela tiden även fast man inte sett det...

* Växer träd och buskar uppe eller nere? Jag var rätt säker på att de växer längst upp (åtminstone buskar) men samtidigt så blir ju träd tex bredare nertill, vilket ju borde innebära att de växer där...

Ja, verkligen världsliga ting... men när man börjar fundera så blir man fast vid att hitta svaret. Och det finns ju så mycket att grubbla över...