Siffrorna...

... från dagens bvc besök blev att en 18 månaders Ellen väger 13,5 kg, är 83,5 cm lång och har ett hattmått på 48,3 cm.
Hon charmade både syster Eva och läkarstudenten Nina genom att vara på sitt allra soligaste humör. Ritade, byggde torn och pratade.
Sprutan var inte heller några problem, hon blev lite arg för att jag höll fast hennes arm men annars var det ok.

Så summan av kardemumman var att lilla fröken fick godkänt och en okstämpel i rumpan att gå vidare i livet!

Dåligt samvete...

Hämtar barnen senast kl 16 på förskolan. Då är det en del barn kvar, men inte så jättemånga.
Idag var jag tvungen att jobba över i en halvtimme och var inte där förrän 16.30.
Då var Ellen helt själv med sin fröken och Viktor var näst sist på sin avdelning. Det gick förvisso ingen som helst nöd på dem, Ellen satt och ritade med tuschpennor och Viktor busade med kompisen, men jag kände mig ändå som en usel mamma.
Vill ju inte att mina barn ska känna att de måste vara kvar på dagis då ALLA andra får gå hem.
Tur att det inte är ofta som de måste vara kvar längre än till 16.

Imorgon får de i allafall gå hem tidigt för då slutar jag kl 14.
Och då ska vi göra något som Viktor har längtat efter länge, vi ska ta BUSSEN ner på stan.
Har en 1½ års koll med Ellen inbokad på bvc och så blir det fika hos farmor.
Återkommer imorgon kväll med lite nya, fräscha mått på vår lilla solstråle.

Men innan morgondagens roliga eftermiddagsaktiviteter kommer det att bli en tuff dag på jobbet.
Tydligen är det en vattenläcka i marken utanför som de ska gräva upp imorgon.
Vilket innebär noll vatten hela dagen!
Kul på en förskola med 55 barn som behöver gå på toaletten och bytas blöjor på.
Känns sådär när hygienen inte kommer att kunna vara den allra bästa.
Men vi får göra det bästa av situationen, vatten är upptappat och kommunen kommer med vattendunkar imorgon. Och jag har lagt ner ett paket med våtservetter i väskan som vi får ta till i skötrummet.

Kabbalistsystemet

Numerologsik analys med Kabbalistsystemet.
Jag skrev in mitt namn och detta blev resultatet.

Siffran Nio:
Du är en riktig ledartyp som är full av energi. För att undvika onödiga missöden som lätt kan uppstå i brådskan bör du se över din planering två gånger innan du börjar med något.
Du tar hand om alla och ser till att de har det bra.
Ofta engagerar du dig så mycket i andra människor att du glömmer dig själv. Du måste bejaka dina egna behov av hjälp och kärlek för att kunna orka vidare.

Du kan lätt känna dig oälskad. Det kan bero på att du tycker att du tidigare blivit övergiven av en närstående. Det kan även orsakas av att du känner att du inte får något tillbaka av dem som du hjälper.

I ett förhållande har du en tendens att vara lite för energisk i början. Detta kan tyvärr skrämma bort din käraste/käresta. Tänk på att det tar lite tid att lära känna en ny människa.

Nior regeras av Mars, färgerna som passar dig bäst är olika röda toner.

Kan hålla med om vissa delar, men jag är ingen ledartyp. Däremot har jag mycket energi att jobba för det jag tycker om och tror på.
Och så har jag lätt att känna mig oälskad... Även när jag vet att jag inte är det...

Gäsp...!

Mina barn brukar nästan alltid vakna mellan 7 och 7.30.
VARFÖR ska det då vara så att just idag, då vi har sovmorgon till 11, så vaknar Ellen kl 6.
Och Viktor 6.40.
Vi hann i och för sig med en hel del innan det var dags att gå till jobb och förskola. Men jag hade helt klart hellre valt en timmes sömn till.

Ikväll blir det Let´s Dance. Tyvärr åkte ju vår granne, Richard, ut i förra veckan. Vilket jag tyckte va synd, men enligt min mormor så kunde han ändå inte dansa...
Nåväl, jag håller i allafall på mat-Tina! Hon är grymt bra!

Genus

Ikväll har vi haft möte på jobbet.
Denna gång diskuterade vi genusperspektiv.
En mycket intressant fråga när man jobbar inom barnomsorg och skola.
Har vi olika sätt att värdera, bemöta och prata med flickor och pojkar?
Är flickorna alltid söta och pojkarna alltid tuffa och busiga?
Och om det är så - hur ska man jobba med detta? För många barn bär med sig det redan som små bebisar, att flickor är si och pojkar så.

Hur som helst så kom vi fram till att ju yngre barn man jobbar med dessto mindre olikheter mellan könen finns det. Hos oss leker killar med dockor och flickor med bilar. Alla bygger i bygghörnan och leker med snickarlådorna. Med andra ord, vad barnen väljer att göra beror mer på personligheten och inte på könet.

Hur går man då vidare, om vi nu ska försöka få flickorna att prova på mer pojkiga lekar, hur gör man då med de flickor som redan leker de lekarna? Ska de öva på att leka tjejlekar då eller?
Och då faller resonemanget i boken vi läst om att enkönade grupper kunde vara bra att starta med.

MEN,
Måste det vara fel att flickor vill vara flickor och pojkar vill vara pojkar?
Får inte tjejer gilla rosa och pojkar spindelmannen?
Och detta med färger och kläder. Är det fel att klä sin flicka i rött/rosa och sin pojke i blått?
För i så fall är det kört för mina barn vid det här laget.
För kikar man i Viktors lådor så dominerar blått, brunt och rött. I Ellens rosa, rött och brunt.
Men ändå är Viktor mjuk och försiktig som en "tjej" och Ellen mer röjig och älskar "kill-saker".

Svårt är det hur som.
Och jag tror på att se till personligheten istället.
En del är si och andra är så, oavsett om de är flickor eller pojkar.
Vad tror ni?

Äntligen!

Äntligen började min favoritserie igen!

Det var på tiden...

Nu blir det till att bänka sig varje onsdag kl 21.

Maken ser dock hellre på Lost, men det får lösa sig på andra sätt..

En ny vän?

Igår köpte vi* en ErgoRapido.

Hoppas nu bara att den är så bra som vi har tänkt oss.

Meningen är att vi ska slippa släpa fram den stora efter varje måltid (..ja, Ellen stökar ner en hel del..) och framför allt att kunna få bort grus och sånt från hallgolvet smidigt och lätt och ofta!

Viktor tycker i alla fall att den är jätterolig, så om inte annat så kanske detta är ett sätt att få hjälp med städningen!

.

*Egentligen var det maken som köpte den, och jag tror att det var meningen som en present till mig. Han var nämligen på golfrea härmodagen och köpte nya klubbor mm till sig själv, men INGET till mig. Men jag ska väl inte klaga allt för mkt, mina klubbor ör bra mkt nyare än hans - så det var väl hans tur...

Lillasyster Sofia...

... och hennes sambo kom hem från en fyra veckors semester i Thailand i lördags.

Brunbrända, utvilade och fräscha.

Och med glänsande ringar på ringfingret!

Vad glad jag är för er skull gumman!

Och tänk vilken underbar överraskning du fick!

GRATTIS, GRATTIS, GRATTIS!!!

Lista 3 saker!

En av alla de listor som fladdrar runt i bloggvärlden!
Denna går ut på att lista tre saker som alltid finns...

I min kyl: Hotdogs, ketchup, mellanfil

I min frys: Kycklingfilé, glass, köttfärs

I min handväska: plånbik, nycklar, mobil

I min sminkväska: mascara, kajalpenna, läppglans

På min badrumshylla: deo, Aloe Vera gel, tandborste

På min skohylla: vinterskor, barnskor, foppatofflor

I mitt förråd: urvuxna barnkläder, verktyg, vin

I min hjärna: vab-pussel, kollegas sorg, husrenovering

I min jackficka: Kvitton, snorpapper, jobbnycklar

I mitt kryddskåp: salt, peppar, basilika

I mitt barskåp: martini, whiskey, passoa

På min köksbänk: micro, fruktfat, olivolja

Namnband...

I förra veckan kom jag mig äntligen för att beställa nya namnband att sy i barnens kläder.
Valde en variant med bara vårt efternamn för att kunna använda samma till båda.

Så i fredags kom inbetalningskortet och till min fasa upptäckte jag att namnet var felstavat. Men efter en titt på orderbekräftelsen bekräftade jag att det inte var jag som gjort fel. Mailade direkt men hann inte få något svar innan banden kom idag.
Naturligtvis med fel namn, eller inte helt fel men det saknas en bokstav.
Ännu ett mail skickades och efter en stund hade fick jag ett svar att de skulle skicka nya omgående.
Skönt - men frågan är vad jag nu ska göra med 100 band med namnet LÖFREN.
Nån som vill ha eller ska de få åka i soptunnan direkt?

Medelhavsfalu!

Häromdagen hittade jag ett nytt korv recept i en Coop-folder.
Och såna recept är bra eftersom mina barn älskar korv!
Denna var en variant med medelhavsgrönsaker som man tillagade i ugnen.
Mycket lätt och mycket gott! Tyckte i allafall jag och H.
Viktor ville bara äta korven (men det var ju inte den bästa dagen att prova en ny rätt då han är dunderförkyld) och Ellen ville bara ha Bulguren som vi serverade till.
Men helt klart är att vi kommer att göra detta fler gånger!

Lånad bild från coop.se

Sjukstuga

Mina små älsklingar är sjuka.
Viktor hade feber igår men är idag fri från det men istället rejält snuvig.
Ellen fick hosta redan i torsdags, lite feber igår och nu ännu mera av både hosta och feber idag. Hon har varit otroligt gnällig och grinig hela dagen och man har verkligen märkt att hon inte mått bra.

Så makens första riktiga arbetsdag efter föräldraledigheten blir en vabdag. Men sen är det min tur att ta över för på tisdag måste han nog tillbaka...

Men trots sjuka barn så har vi varit ute en stund i snön idag. Det gick liksom inte att säga nej till att gå ut när vi såg glädjen i deras ögon imorse!
Men ni må tro att Ellen somnade gott efter att ha varit ute och åkt pulka en stund.

Ikväll ska jag i allafall lägga mig tidigt och förbereda mig för ännu en jobbig natt.
För den till idag var inte kul.
Ledsna barn som sov oroligt slutade med att vi alla fyra trängdes i vår säng.
Eller Viktor och Ellen hade ju gott om plats.
Värre var det för mamman och pappan som fick ligga på varsin kant och balansera!

Det snöar!

Och det är minus en halvgrad - så kanske, kanske ligger snön kvar till imorgon.*
Viktor blev alldeles till sig och hade det inte varit för att båda barnen har feber så hade vi gått ut och lekt i snön redan ikväll.
Nu sover de istället gott i sina sängar och vi hoppas att de är piggare imorgon och att vi då kan åka lite pulka!

*Det vore faktiskt på tiden med lite snö nu. För regn och några plusgrader är INTE vinter!

Ledsamt och skrikigt...

Shit vad jobbigt det är att lämna ett barn som gråter.
Imorse var Ellen pigg och feberfri så trots hosta fick hon gå till förskolan.
Hon har ju varit lite små ledsen vid lämningen, men imorse var det värre än värst!
Det började redan när jag skulle lyfta henne ur vagnen och inte blev det bättre när vi kom in och klädde av oss. Försökte avleda lite vid duplobordet som hon gillar men inget hjälpte...
Så det blev till att lämna över en jätteledsen Ellen till personalen, eller snarare bända loss henne från mig :(

Men efter att ha lämnat Viktor på hans avdelning så hann jag knappt innanför dörren på jobbet så ringde en av pedagogerna och sa att nu sitter hon och äter fil och är nöjd och glad. Kändes ju skönt att veta att det gick över fort.
Men det går ju inte att låta bli att känna sig som en svikare...