Självinsikt

Någonstans inatt, när jag snörvlade och hostade som mest så insåg jag det omöjliga i tron att kunna gå till jobbet idag.
Dels så kommer jag inte orka. Och dels så måste man ju försöka leva som man lär, dvs jag vill att barnen ska få vara hemma och vila sig när de är så här förkylda.
Både för sin egen skull men också för kompisarnas som inte ska behöva bli smittade.

Och vilken förälder vill sitta på samtal med en pedagog som är så här förkyld? Inte jag i allafall.
Så jag ringde mig sjuk. Och det beslutet känns väldigt bra just nu.
Dessutom vaknade Ellen med liiite feber imorse, så hon får vara hemma med mig. Så nu ligger vi i soffan och kikar på Lotta på Bråkmakargatan.